Maken är på Åland och kör motorcykel, så jag är gräsänka hela helgen. Läser min tyska deckare, men är lite mörkrädd i vårt nya hus och var tvungen att läsa något annat på kvällen innan jag skulle somna. Det blev Hatet av Anders Nyqvist, en bok som visserligen också gör en mörkrädd, fast på ett annat sätt. Hatet är den sanna berättelsen om Anders uppväxt med en alkoholiserad far, som trakasserar och misshandlar hela familjen. Anders beskriver det helvete han växte upp i, utan att bli sentimental, bara rakt på sak. Det är nog det som gör den här boken så stark - utan att författaren berättar så mycket om sina känslor sitter man och läser med en klump i magen. Önskar genom nästan hela boken att pappan ska dö snabbt så att familjen ska äntligen slippa ur den ständiga terror de utsätts för, och det hot de lever under. Hur mamman i familjen överlever alla åren med pappan är för mig ett mysterium, och jag önskar att fick veta hur det gick för familjen efter att bokens berättelse slutar. Inser än en gång vilken skyddad värld jag vuxit upp i. Den här boken är helt klart läsvärd, men det är ingen må-bra-bok, så är du ute efter en sådan bör du välja något annat. Men den gången du orkar, läs då Hatet, för både boken i sig och Anders Nyqvist förtjänar många läsare!
Betyg: ♥♥♥♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar