Innan jag dör av Jenny Downhamn läste jag i fjällen, efter att (tillfälligt?) ha gett upp Vi, de drunknade. Trots det tunga temat är Innan jag dör både lättläst och lättsmält, och den passade perfekt på semestern efter ansträgningarna i skidbacken. Om 16-åriga Tessas sista månader i livet läser man knappast utan att en och annan tår trillar nerför kinden, men man får också le en del. Det står i en av bokens recensioner att den är en hyllning till livet, och klyschan till trots måste jag hålla med. Den påminde mig ännu en gång om vad som verkligen är viktigt i livet. Hur kommer det sig att man måste läsa om en tragedi för att komma ihåg det?
Bokmoster har utmanat mig, och det kan jag så klart inte motstå! Utmaningen ser ut som följer:
1. Ta fram en bok du gillar och som har minst 123 sidor 2. Slå upp sidan 123 3. Leta efter 5:e meningen 4. Citera de följande 3 meningarna 5. Skicka vidare till minst en av dina bokvänner
En enkel utmaning kan tyckas, men se redan på punkt tre gick det fel. I boken jag rotat fram, gamla favoriten To kill a Mockingbird av Harper Lee som jag funderat ett bra tag på att läsa om, innehåller sidan 123 nämligen bara två ord - PART TWO. Fick därför plocka fram en annan gammal goding, Den vidunderliga kärlekens historia av Carl-Johan Vallgren, i stället.
Kardinalen reste sig ur fåtöljen och började gå runt i rummet med händerna knäppta bakom ryggen. Han stannade vid det lilla altaret där en bibel låg uppslagen, och rörde lätt vid pärmen med en mycket vackert filad nagel.
"Ni menar att pojken skulle vara ett djävulens språkrör?" sade Schuster.
Såhär i efterhand blev det ju inte så dumt ändå - förutom att jag fick ännu en bok på min vill-läsa-igen-lista...
Jag skickar utmaningen vidare till Finland och Bokbabbel.
Den är kort, rak och enkel, Anders Paulruds sista bok. I Fjärilen i min hjärna skriver han om sjukdomen som han vet kommer ta livet av honom, om att leva med vetskapen om att tiden man har kvar är ytterst kort, och om sina funderingar över de val han en gång gjorde. Den handlar också om kärlek, om kvinnan han skilde sig från och som han levt separerad från under en stor del av livet, men som så självklart finns vid hans sida för att uppfylla löftet hon en gång gav honom - att han skulle slippa dö ensam.
Hade det varit bättre hade jag ju kommit ihåg att jag redan läst En komikers uppväxt av Jonas Gardell (ungefär vid tiden för Big Bang), och eftersom jag sällan läser om böcker hade jag aldrig läst den i vuxen ålder och det hade varit synd. Eftersom den uppenbarligen inte gjorde så stort intryck på mig sist jag läste den tror jag att jag var för ung då, man måste nog ha passerat mellanstadieåldern med stor marginal för att uppskatta Jonas bok om den tiden i livet, i en förort i Sverige där allt på ytan verkar idylliskt. I Sävbyholm bor unga kärnfamiljer i villor med välskötta trädgårdar. Dit har folk flyttat för att deras barn ska kunna springa och leka utanför, utan att föräldrarna ska behöva oroa sig för biltrafiken. Där har folk koll på varandra, och nåde den som inte passar in. Speciellt i förortens mellanstadieskola, där Juha balanserar på gränsen mellan dem som accepteras och dem som anses töntiga. Hans enda riktiga vän, Jenny, hamnar solklart på fel sida gränsen, så henne kan han bara umgås med när de coola nobbat honom, eller när ingen ser.
Beskrivningen av Juhas och Jennys vardag känns i kroppen. Barn är inte särskilt snälla mot varandra, och jag minns själv med vilken ångest jag gick till skolan ibland. Jag var aldrig mobbad och blev oftast bjuden på festerna, men hade ändå en känsla av att alltid vara aningen fel, på gränsen till att inte passera det finmaskiga nätet när de som dög sorterades ut. Ärligt talat var jag väl inte heller särskilt snäll mot de i klassen som inte klarade testet, det var äta eller ätas som gällde i vår skola, och för att dra uppmärksamheten från sig själv vände man hellre lyset mot någon som hade mindre tur. Igenkänningsfaktorn i En komikers uppväxt är hög!
Jonas Gardells språk är poetiskt och flyter bra, det är ett nöje att läsa hans text! Han beskriver ett 70-tal som jag tycker mig känna igen, trots att jag är några år för ung för att ha ett endaste minne från den tiden. Kanske hade inte så mycket förändrats till decenniet efter, när jag var lika gammal som bokens Juha?
Årets snyggaste bok är helt klart The end of Mr. Y av Scarlett Thomas! Med sina svarta sidor och sitt snygga omslag var jag tvungen att titta på den en stund varje gång innan jag öppnade den. Fast alltför länge ville jag inte beundra utsidan, den här berättelsen fängslade mig verkligen och jag längtade efter att få veta hur allt skulle sluta.
Först och främst, den här boken är verkligen genomtänkt! Det är ganska djupa funderingar och teorier som författaren beskriver, om tid och rum, om tankevärlden och om vad allt i universum är uppbyggt av. Tidsresor, kvantfysik och relativitetsteorin vävs in i historien, men bli inte avskräckt för det, man behöver inte ha pluggat fysik för att förstå berättelsen! Att jag själv pluggat just fysik gjorde det kanske ännu roligare att läsa boken, inte minst för att jag blev imponerad av vilket enormt arbete författaren måste lagt ner på sin bok för att få historien att hänga ihop.
Men som sagt, man behöver verkligen inte vara fysiker för att läsa boken. Läs den som en vanlig roman, en spännande berättelse som passar oss boknördar - historien om en sällsynt bok vars läsare drabbas av en förbannelse. Läs om Ariels liv och kärlekshistorier, om sex, pengaproblem och om funderingar över livet.
Inga nackdelar då? Jo, ibland blir det lite för flummigt för min del, med resor i tid och rum och med dataspelskonsoller som dyker upp som hjälp. Fast det gör inte så mycket, jag kunde bortse från det och på det stora hela gillade jag verkligen den här boken!
Hamnade i bokslukaråldern när jag var fem och har fortfarande inte vuxit ur den fasen 24 år senare. Kan inte sova utan att ha läst en stund och släpar ständigt omkring på en bok. Gift med en inte lika boktokig M, och nybliven husägare (nåja, parhus om man ska vara noga). Ingenjör som sysslar med siffror hela dagarna men viker stor del av fritiden åt bokstävernas värld!
