Jag har inte...

... lagt ner bloggen - jag är bara lite upptagen just nu!

Recensionsdags

Det har kanske inte verkat så här i bloggen, men jag har faktiskt läst en del under jul och ledigheten. Högen med böcker som väntar på att recenseras har växt, så här kommer ett försök att minska den.

Jag fortsätter att läsa serien om Harry Hole i min konstiga ordning. Jag började med bok nummer fyra och fem, och kom på att de var så bra att jag ville läsa hela serien. Började därför från början och har nu hunnit till bok 3, Rödhake. Nu börjar jag känna igen det jag fastnade för i bland annat Djävulsstjärnan - en smart intrig och en spänning som hålls uppe genom hela boken. Jo Nesbøs första två deckare höll inte riktigt samma höga standard men i Rödhake har författaren hittat sin stil och Harry Hole är i högform. Ser fram emot resten av serien!

Pepparkakshuset av Carin Gerhardsen är första delen i en deckartrilogi. Jag blev lite lockad av att läsa den eftersom författaren är matematiker och inte riktigt kvalar in i stereotypen av en deckarförfattarinna. Boken är dock en ganska klassisk deckare, men jag gillar både persongalleriet och deckarintrigen. Det här är en spännande bok som fungerar bra om man vill ha en stunds underhållning!

Boken Utanmyr av Sofia Nordin blev jag nyfiken på efter att ha läst om den i flera bloggar. Historien handlar om Johanna, som följer med en kompis till kollektivet Utanmyr i norra Sverige. Där lever en liten samling människor i vad som verkar vara en idyll, men ju längre Johanna stannar i kollektivet desto mer börjar hon ana att det finns saker som inte står rätt till. Poetisk och kuslig har boken beskrivits som, och visst, språket fungerar bra och är stundtals väldigt fint, men tyvärr gör historien inget djupare intryck på mig. Jag läser den snabbt, men lägger sedan ifrån mig boken och tar upp nästa.

Den hemliga kocken av Mats-Eric Nilsson är boken hela fikarummet på jobbet pratat om med jämna mellanrum under hösten. Jag var så klart nyfiken, men samtidigt lite rädd för att läsa den. Jag har redan begränsat min kost (äter inte kött och är, handen på hjärtat, ganska kräsen över huvud taget) och jag var orolig för att vilja avstå från ännu fler matvaror efter att ha läst om fusket i livsmedelindustrin, vilket skulle göra livet lite bökigare. Det som står i Mats-Erics bok är inga stora överraskningar, visst förstod man att lightprodukter måste innehålla en del märkliga saker för att kunna vispas och kokas som vanliga produkter, men en hel del saker var nya i alla fall för mig. Att min älskade balsamvinäger bara är vitvinsvinäger, druvextrakt och färgämne visste jag inte om till exempel, eller att smakförstärkaren E621 kan ge en sjukdom som kallas chinese-restaurant-syndrome. Den sammantagna bilden av livsmedelsindustrin är minst sagt skrämmande, och numera läser jag innehållsförteckningar innan jag köper varorna i affären. Bakmaskinen har dammats av och får nu jobba för fullt för att ersätta köpebrödet med alla sina tillsatser och lusten hatt laga från grunden (vilket jag i och för sig nästan alltod gjorde innan också) har fått ett uppsving. Jag önskar att mina vänner som ständigt matar sina barn med färdiglagat och halvfabrikat skulle läsa Den hemliga kocken!

Året som gick - någon slags sammanfattning

Bättre sent än aldrig - någon slags sammanfattning av året som gick. Börjar i juni, vad som hände när innan jag började blogga kommer jag inte riktigt ihåg...

juni
Jobbade som en galning innan semestern, vi var två personer på fyra mans arbete och många timmar övertid blev det. Detta gav en elak nackspärr första dagen på semestern. Därutöver började vi sommaren med en vattenläcka i nya huset. Dålig start.

juli
Semester hela månaden, men många önskemål från familjerna gjorde att vi inte hann med oss själva, förutom en vecka i Åre. Har lovat mig själv att inte ge bort så mycket av min tid nästa sommar - jag behöver den själv! Tröttnade till slut på regnet och tog in på spa, vilket räddade det som var kvar av ledigheten. Blev besviken på Bittert arv av Kiran Desai, men lite gladare igen efter att ha läst om favoritpolisen Harry Hole.

augusti
Började jobba igen. Fyllde 29 och firade 2-årig bröllopsdag. Var gräsänka ganska mycket, men hann därmed med lite läsning. Skrattade och grät mig igenom Marley och jag, gillade Hatet även om den var jobbig att läsa, och tog mig äntligen tid att läsa fantastiska Shantaram, långt efter alla andra. Anmälde mig snabbt till Pocket & Prassel 2.0 när Enbokomdagen annonserade andra rundan i detta roliga!

september
Läste min första deckare på tyska, der Kindersammler, och gillade den skarpt! Fick första paketet i Pocket & Prassel och tillbringade hela nio dagar i vackra Interlaken i Schweiz. Fick också någon slags befodran (om man nu kan kalla det så när man mer eller mindre ofrivilligt blir vald för att det inte finns några andra) till projektledare. Ser fram emot nästa lönesamtal, det måste väl innebära påökt, eller hur!?

oktober
Nya rollen på jobbet innebar många resor till Tyskland. Oktober verkar ha varit en bra läsmånad, nästan bara 4:or i betyg i bloggen. Blev också lite blondare, och fick veta att en av bästa vännerna ska gifta sig i april - i Damaskus! Jobbarkompisen åkte till USA på job-rotation, och M försvann till Tyskland för utlandstjänstgöring. Blev lite ensamt... Lärde känna en annan kollega bättre och hittade en trogen lunchkompis, som också gillar böcker!

november
Var gräsänka hela månaden, men flängde fram och tillbaka till Tyskland och träffade M ganska ofta ändå. Läste och älskade Tannöd och var för övrigt inne i någon slags ungdomsboksfas med Hey Dolly och Sen tar vi Berlin. Träffade sötaste D&E i München och hade en galen utekväll där.

december
Nya resor till Tyskland, både före och efter att M kom hem. Slutspurt innan jul och försenad inflyttningsfest precis innan alla försvann från stan. Lugn och skön jul hos svärföräldrarna. Fattade inte riktigt grejen med Kafka på stranden. Läste en packe deckare och avslutade (nästan) kursen i Deutsche Krimis.

För 2009 tänker jag

- fortsätta läsa på tyska, dock utan att behöva skriva gloslistor, puh
- försöka vara lite mer fokuserad i läsningen, har aldrig varit så rastlös och otålig som förra året
- avskaffa alla krav när det gäller läsningen - kursen var jättebra för att komma igång att läsa på tyska, men det är roligare att läsa helt utan deadlines och redovisningsskyldigheter.

Kursen i tyska avklarad - om jag får godkänt vill säga!

Sista kursboken i Deutsche Krimis 1 blev Der Hahn ist tot av Ingrid Noll. Nu är jag förhoppningsvis klar med kursen, även om jag definitivt kommer att fortsätta läsa på tyska! Kursen fyllde helt klart sitt syfte att få mig att komma igång med läsningen på tyska, för trots att jag gärna ville blev det inte av eftersom det var så mycket lättare att välja en svensk bok. Lat som jag är behöver jag en deadline för att verkligen få tummen ur! Nu när jag vet att jag tar mig igenom en tysk deckare utan större problem kommer det gå lätt att hålla tempot uppe, men det ska bli skönt att slippa rapportera varje läst bok så noga (därav ordet förhoppningsvis ovan).

Tyvärr tyckte jag sämre om sista kursboken än om de övriga tre jag läste under hösten 2008. Der Hahn ist tot klassas som en krimi, men är snarast en farsartad historia om en medelålders dam som blir besatt av en man, och som kliver över lik för att få honom. Historian är minst sagt skruvad, mord efter mord begås utan att den tröga polisen verkar koppla samman händelserna.

Jag vrider lite obekvämt på mig under läsningen. Bokens berättarjag framställs som en ganska osympatisk person och trots att hennes livsöde är tragiskt känner jag ingen sympati med henne. Jag har också svårt att leva mig in i hur man an bli så förhäxad av en person man aldrig ens har pratat med som Rosi blir av Witold. Att hon dessutom, kanske inte med så stor framgång men ändå, till viss del lyckas ta kontakt med honom och upprätta någon slags relation med honom verkar ganska otänkbart. Nej, den här boken är lite för skruvad för mig!

Betyg: ♥♥