Något som vanligtvis fungerar bra för mig när jag är stressad är deckare. Man vet vad man får, det är inte alltför ansträngande att läsa dem, och oftast går det att läsa ganska korta stycken i stöten. Tyvärr fungerar inte heller det just nu. Tröstaren av Karin Wahlberg har jag sett fram emot under hösten eftersom jag brukar gilla hennes deckare, de brukar vara klassiska bladvändare där spänningen hålls uppe genom hela boken. Tröstaren griper dock inte alls tag i mig som författarens böcker brukar göra. Tempot i boken är lägre än i de tidigare delarna i serien, och tyvärr, jag är nog lite för trött på allt barnsnack i min omgivning för att kunna uppskatta beskrivningarna av Veronikas och Claes liv som småbarnsföräldrar. Tycker dessutom att det var lite för enkelt att lista ut hur storyn hängde ihop, vilket gjorde att det aldrig blev riktigt spännande. Hoppas på en uppryckning till nästa del i serien, för fortsätta läsa Karin Wahlbergs deckare kommer jag göra även om inte just Tröstaren levde upp till mina förväntningar.
Betyg: ♥♥♥
3 kommentarer:
Julstress? Aj då, inte bra. Ett djupt andetag, osv. ;-) Jag gillar också Karin Wahlberg, men tyckte väl inte att den här var den mest spännande deckaren hon har skrivit. Trivs dock alltid med att läsa om Veronika och Claes, Oskarshamn var ett extra plus för mig också. läs gärna min recension: http://bokmoster.blogspot.com/2007/09/trstaren.html
Jag tyckte inte heller lika bra om Tröstaren som om Karin Wahlbergs tidigare böcker. Hoppas nästa är bättre!
bokmoster: Pust, pust. Tränar på djupandning och har unnat mig en massage, så det ska nog ordna sig! Bara två veckor (och ytterligare en Tysklandsresa...) kvar till jul!
Läste din recension och håller med dig i mycket, men det hade du väl redan anat!
annika72: Hoppas jag med - jag gillar verkligen Karins böcker och karaktärer! Kul att du tittar in förresten :-)
Skicka en kommentar