Materiell lycka

Min nya kompis är en mini-dator med tillhörande modem, så att jag kan surfa var jag än befinner mig. Den är så fin!

Fördjupade studier i katastroffysik

Det är konstigt - hypade böcker har en lite annorlunda effekt på mig. De skapar ett ha-begär som gör att jag nästan inte kan tänka på något annat - jag får ett akut behov av att läsa boken, men framför allt av att äga den. Tänker att jag måste beställa snabbt så att den inte tar slut, men ärligt talat, hur ofta händer det? Efter några dagar slinter vanligtvis beställarfingret och jag klickar hem boken jag suktar efter på någon av boklådorna på internet. Lyckan är stor när boken kommer hem, men sedan hamnar det i min ständigt växande sektion i bokhyllan för ännu olästa böcker. Och så blir den stående. Och stående. Och stående. Helt plötsligt är lockelsen att läsa inte alls lika stor. Kanske är jag rädd att bli besviken?

Fördjupade studier i katastroffysik av Marisha Pessl är just en sådan bok. Det finns knappast en bokblogg där denna bok inte blivit omskriven, vilket gjorde att jag drog mig om möjligt ännu längre än vanligt för att läsa boken. Det hade jag inte behövt göra, för jag gillade den verkligen. Trots att många av karaktärerna verkar ganska odrägliga, jag hade aldrigt stått ut att umgås varken med Aristokraterna eller med Blues pappa i verkligenheten, gjorde jag glatt sällskap med gänget under hela resan till mellanöstern.

Boken kräver en del av sin läsare, man skummar inte igenom den, men den är värd mödan. Har du gjort som jag och låtit den stanna i hyllan för olästa böcker länge så är det dags att plocka fram den!

Gäsp - i dubbel bemärkelse

Trött efter inlämning av mitt projekt på jobbet (äntligen!) stod en dag på en filt på gräsmattan högt på önskelistan. Med ut i trädgården följde En shopaholic får en syster av Sophie Kinsella. Chic lit var ungefär vad jag trodde att jag skulle orka med, och särskilt ansträngande var det inte att ta sig igenom shopaholic-boken. Jag önskade nästan att det skulle ha varit aningen mer ansträngande, för nu känns det som om Kinsella upprepar sig. Jag gillade verkligen första boken, En shopaholics bekännelser, och även de följande två om när Becky är i NY och om hennes bröllop fungerade, men i fjärde boken börjar konceptet kännas lite urvattnat. Man förfasas inte längre över hur korkad huvudpersonen Becky kan vara, utan gäspar bara lite trött när hon för femhundrafemtioelfte gången handlar alldeles för mycket onödigt krafs och ljuger för sin omgivning om det (ta ifrån henne kreditkorten, någon!). Nej, En shopaholic får en syster var ok för en riktigt slapp dag i solen, men nästa del i serien får nog vara för min del.

Koma

Har massor av lästa böcker att recensera, men jag befinner mig i någon slags koma efter alldeles för mycket övertid. Jag vaknar nog snart igen.

Ja, man kan ligga och läsa i Döda havet!

Hemma efter en omtumlande resa i mellanöstern - fantastisk mat, hemsk trafik, stor fattigdom, extrem rikedom, myller av männsikor, hjälpsamma och välkomnande människor, burkor, avgaser, kameler, vattenpipor, beväpnade poliser, moskéer, Petra, Döda Havet, Damaskus... Det är många intryck som snurrar runt just nu.

Läst har jag också gjort, men inte så mycket som jag brukar under en semester. Vi har haft ett hektiskt schema! Fördjupare studier i katastroffysik var dock trevligt ressällskap, mer om den senare.

På resande fot

Inga inlägg på minst 10 dagar - jag kommer att försöka läsa guppandes i Döda havet under tiden. Ha en bra påsk alla!

Aldrig fucka upp

Jag gillade Snabba cash mycket, men var tveksam till om ytterligare en bok i samma stil skulle hålla. Det hade jag inte behövt vara, Aldrig fucka upp av Jens Lapidus är nästan ännu bättre än hans första bok. Det tar visserligen ett tag att (åter) vänja sig vid språket, och efter 20 sidor tänker jag att den här Rinkeby-svenskan kan bli jobbig i längden, men helt plötsligt är boken nästan utläst och jag har knappt tänkt på språket sedan sidan 20. Inte på annat sätt än positivt i alla fall, den här storyn hade aldrig blivit den samma om den hade varit skriven på korrekt, gammaldags svenska. Det är kombinationen av språket och berättelsen som är så lysande och som gör Lapidus så trovärdig. Spännande är boken hela vägen och jag hade hoppats på en lika vass uppföljare, men det faktum att del 3 i serien (Gängkrig 145) ska ges ut i serieform gör mig tyvärr lite skeptisk.